Lycka

Detta ord för tur, glädje eller att vara tillfreds, betyder i gammalt språkbruk även skogsglänta eller äng. Ordet lycka i olika former ingår i namn på orter och platser på många håll, särskilt i västra Sverige. För att nämna några så finns det i Göteborg en Lyckans väg och ett Café Lyckan. En restaurang lyckan finns också i Motala. Exemplen kan lätt bli många. I Värmland finns en ort som heter Lyckan. Värmländska utvandrare har fört med sig varianter av ortnamnet i sina släktnamn till Amerika och även gett namn åt platser på temat lyckan. Det finns t.ex. en gata i Durham i North Carolina som heter Lyckan Parkway. Om platsernas namn syftar på glänta eller glädje kan vara svårt att avgöra, men namn på Lycka upplevs nog oftast ha med trivsel och glädje att göra.

I den gamla folksagan om Lycksalighetens ö kommer prinsen driven av vindarna till ön. Efter några månader av lycka ska han besöka sitt hemland, men när han kommer hem får han veta att det gått flera hundra år sedan han reste. Straffet för hans försummelse av plikterna i fosterlandet utdelas av Tiden och prinsen dör omedelbart. Av detta kan vi lära oss en del om lyckans relativitet.

Lycka står som de flesta andra upplevbara begrepp i ett tydligt beroendeförhållande till sin motsats; utan olycka ingen lycka. Ändå försöker människan på många sätt eliminera olyckan, ofärden, ofreden, ohälsan och allt annat på o- för att därmed uppnå större och varaktigare lycka. Denna strävan är kanske är den mest grundläggande drivkraften hos oss alla.

Aristoteles (300-talet f.Kr) ansåg att lyckan - eudaimoni'en, det högsta goda - består i jämvikten mellan själens alla krafter, vilket man uppnår genom att handla enligt ett antal dygder.

Många tror eller vill tro att det går att skapa en varaktigt lyckligare tillvaro, och då inte bara för egen del. Flertalet politiska och religiösa, rörelser har en allmänt ökad lycka och välfärd som målsättning.

Den samhälleliga lyckan har varit ämne för många författare. Berättelsen om Utopia och dess lyckliga medborgare av Thomas More från 1500-talets början är nog den mest kända i sin genre. I Utopia rådde jämlikhet och alla arbetade bara sex timmar per dag. Jeremy Bentham hävdade i slutet av 1700-talet som en grundläggande tes i sina politiska teorier att statens målsättning borde vara "största möjliga lycka åt största möjliga antal människor". J. S. Mill och andra ideologer har sedan fäst uppmärksamhet på att det måste finnas en balans mellan friheten och jämlikheten i ett samhälle för att så många som möjligt ska kunna leva lyckliga.

Den enes lycka eller olycka står ofta i ett motsatsförhållande till den andres och enskild lycka upplevs ofta befinna sig i motsatsställning till kollektiv lycka. Ändå är nog strävan efter lyckan, enskild eller allmän, den mest produktiva kraften i samhället som skapar idéer, mål, mening och mångfald. Nyttan, förståndet och plikten skapar inga visioner.